Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur de anstÀllda upplever det psykologiska kontraktet i stora och smÄ organisationer. Det psykologiska kontraktet Àr ett utbyte av löften och Ätaganden mellan arbetsgivare och arbetstagare. InnehÄllet i det psykologiska kontraktet varierar utefter de behov och möjligheter som arbetstagaren och arbetsgivaren har. Vi har valt att titta pÄ det psykologiska kontraktet i organisationer av olika storlek dÄ mÄnga av de aspekter som Àr förknippade med det psykologiska kontraktet skiljer sig utefter de olika förutsÀttningar som stora och smÄ organisationer har. VÄr studie utförs pÄ ett antal stora och smÄ organisationer dÀr vi genom enkÀtundersökning undersökt de anstÀlldas upplevelse av det psykologiska kontraktet.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstÄr nÀr individen agerar dÀrför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstÄr nÀr individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundlÀggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: sjÀlvbestÀmmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkÀtstudie genomfördes med 87deltagare.

Under de senaste decennierna har det ökat ett intresse för det sĂ„ kallade psykologiska kontraktet. Det psykologiska kontraktet innehĂ„ller de förvĂ€ntningar pĂ„ skyldigheter som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare. Även om forskning har ökat finns det fortfarande luckor i hur individuella aspekter pĂ„verkar. Syftet med den hĂ€r studien Ă€r dĂ€rför att undersöka om könstillhörighet har nĂ„gon inverkan pĂ„ upplevelsen av psykologiska kontraktet. Studien kommer undersöka om det finns nĂ„gra eventuella skillnader mellan könen samt om det finns nĂ„gra skillnader mellan könen i upplevelsen av att psykologiska kontraktet har uppfyllts.

Aanderaa-Karp-Rosenberg f?rmodan ?r en f?rmodan ang?ende hur vissa egenskaper hos booleska funktioner relaterar till undflyende. ?ven om f?rmodan inte bevisats ?n har man lyckats visa att f?rmodan ?r sann om man antar vissa ytterligare krav p? funktionen. Denna uppsats kommer presentera den relevanta teorin kring f?rmodan samt simplicialtopologi som ett tillv?gag?ngss?tt att angripa problemet. F?rkunskaperna arbetet antar av l?saren ?r de som man l?r sig under de f?rsta tre ?ren p? matematikprogrammet.

Det psykologiska kontraktet Àr ett ömsesidigt avtal, dÀr innehÄllet i bÄda parternas löften och förvÀntningar fÀrgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anstÀlldes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förÀndras över tid. En webbaserad enkÀtundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jÀmfördes var maktdistans, hög/lÄgkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förÀndring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda Àr smÄ.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Det psykologiska kontraktet Àr ett ömsesidigt avtal, dÀr innehÄllet i bÄda parternas löften och förvÀntningar fÀrgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anstÀlldes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förÀndras över tid. En webbaserad enkÀtundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jÀmfördes var maktdistans, hög/lÄgkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förÀndring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda Àr smÄ.

Bakgrund Skapande aktiviteter som intervention f?r arbetsterapeuter ?r en av de grundl?ggande h?rnstenarna i professionen och har funnits sedan arbetsterapins start. Att arbeta med skapande aktiviteter inom psykiatrin ?r vanligt och kan bidra till att patienter upplever st?rre meningsfullhet i vardagen. Personer med diagnostiserad ?tst?rning har ofta ett mindre deltagande i meningsfulla aktiviteter i vardagen p? grund av att st?rre delen av deras vardag fokuseras p? kropp och mat.

Psykologiska bedömningar av förÀldrar beskrivs sÀllan som en mer uttalad och tydlig del av arbetet inom barn- och ungdomspsykiatri, utan det Àr i hög grad ett underförstÄtt arbetsomrÄde. Syftet med den hÀr undersökningen var att beskriva hur arbetet med psykologiska bedömningar av förÀldrar konceptualiseras och praktiseras under det inledande skedet av behandlingskontakter inom BUP. Nio psykologer vid sju öppenvÄrdsmottagningar intervjuades och intervjuerna analyserades tematiskt. En viktig aspekt som framkommer i resultatet Àr hur det gemensamma arbetet mellan psykolog och förÀlder för att etablera en arbetsallians erbjuder goda möjligheter till psykologiska bedömningar av förÀldern. Under arbetet med alliansen, och med alliansen som bas, kan olika former av systematik och modeller för psykologiska bedömningar tillÀmpas.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.